::: I S M E T E 2003 :::
Vintern 2003 var en märklig tid. Först smällkall vinter med 25 minusgrader och därefter regn och massor med snö.

::: I S M E T E 2003 :::
Väderleken och rejäla isar i dödlig kombination med halvmetertjockt snötäcke kan vara en del av förklaringen.

::: I S M E T E 2003 :::
För vintern blev inte den där fullträffen ur fiskesynpunkt som jag hoppats på. Och innan man visste ordet av var isarna på väg bort.

Vintersolen gassar.
Ring, bjällra, ring!
Vinterns största, lilla gädda.
Några härliga vinterdagar blev det i alla fall. Den här solskivan är perfekt med utflyktsögon, men knappast med fiskeglasögonen på. Hundratals hål. Laddade vippor. Drömmen om skakande bjällror. Det finns alltid ett hopp och en envishet som gränsar intill dårskap. Jag måste erkänna direkt. Den här gäddan på knappt fem kilo blev vinterns största för min del. Sen kan de envisa ismetemotståndarna tro att det är enkelt om de vill. Jag VET hur det är.
Återigen en önskan om rejälare hugg.
Den enastående P-U-L-K-A-N.
M@ - 30 ismetepass under vintern?
Vissa dagar är det inget annat än ett rejält konditions- och styrkepass. Pulsa i knädjup snö, släpandes på en pulka och idel mjölksyreframkallande borrning.
Är man smart - eller fanatisk, välj själv - så låter man bygga en pulka i aluminuim med hög markfrigång och stor lastkapacitet. Jag bara gapade vid första mötet med farkosten.
Och satsar man så hårt är det förstås inte mer än rätt att man då och då drar upp en respektabel gädda. Den här 6-kilosfisken tog en mört på meterdjupt vatten mitt i vintern.
Grillmannen i tillfälligt skydd.
Hmmm... bara en 4-kilos. IGEN!
Back You go.
På den sista turen var väderguden återigen min hånfulle motståndare. En isande kuling tog över isarna, mellan dagar av finväder och vårvärme. Inte ens grillen ville samarbeta. Men trägen vinner. Över en jämnbotten på 3-4 meters djup fanns några huggvilliga gäddor som kom igång ordentligt runt lunchtimmen. Tyvärr blev ingen större än den här sugen på mörtarna den här dagen.

Det pinglade nästan ohörbart i vinden. Vi snabbade oss att kroka av gäddorna och laddade för nya upptåg bakom en udde där det fanns en antydan till lä. Men det blev inga skrytfiskar den här vintern. Nya tag i vår!

Loss! LOSS, sa jag!

 

Löften om vår pockar på uppmärksamheten. Isen släpper i kanterna, småfåglar förgyller stadens ljudbild och solen gör näsorna klädsamt röda. En fin kontrast mot vinterglåmiga ringar runt ögonen. Men visst ger de isfria vikarna och skvalpande kustlandskapen nya förhoppningar om dagar då allt funkar. Den där stora gäddan simmar där ute. Den silverblanka havsöringen patrullerar stränderna och den hemlighetsfulla sutaren vaknar till liv. Det är nu det börjar på riktigt. Vår. Löftesrika, sköna vår.

Tillbaka till fiskesidan.

Mejla Nicka några ord.

En folköl bryter grilloset.
Stirra inte på mig sådär. M@ med ismetad abborre på strax under kilot.